gammelfarfar

En travestering av min Farmors syster Klaras dikt.
Har ändrat både ord och annat i stroferna men hoppas att jag är förlåten.

Det går en byväg förbi vårat hus,
som speglar tidens jäkt.
Med bilarnas surr och traktorns brus
Och osande dieselfläkt.

Att stanna sig upp och prata ett slag,
till det visas ingen tendens.
Det tycks inte finnas nån morgondag,
nej, allt ska ju hinnas med ens.

Jag ser för mitt öga en syn,
en tid då motorer  ej fanns.
När trötta och gamla gick fots genom byn
och unga de spritte i dans.

Då hörde man kärrhjulens knirrer och klang
Med hästar och  vagnar och hjul.
Och vintern med släde och bjällerklang
man firade tomte och jul.

Men kvinnor och män, ta vara på tiden
Ta vara på det som ni samlar och spar,
Klä upp er i finaste sviden
och ha det så länge som något finns kvar.