Varför gammelfarfar?
Jo men visst är det ett priviligeium att ändå nå de ålderns tinnar att få uppleva när barnbarnsbarn drar sina första andetag.
I bakgrunden finns en gammelfarmor, Gunilla, men kanske ändå inte, hon kanske tar täten.
Så man kanske skulle döpa bloggen till gammelfarmor. Men det är ju ändå den gamle stöten som skriver.
I bakgrunden finns en gammelfarmor, Gunilla, men kanske ändå inte, hon kanske tar täten.
Så man kanske skulle döpa bloggen till gammelfarmor. Men det är ju ändå den gamle stöten som skriver.
Det nya och det gamla.
En dag, för inte så särskilt längesedan upphävde man ett födsloskri.
Med tiden efter bajsbyten, tuttesug och annat som hörde till det nödtorftiga för en liten parvel så växte man ändå till sig.
Visserligen uppfylldes inte de drömmar man hade, men det som blev blev som det blev, vad det nu kan betyda.
Efter diverse mer eller mindre lyckade försök att hitta en lämplig partner för att i möjligaste mån föra släktet vidare uppenbarade sig Gunilla.
Narurligtvis sattes en bulle in i ugnen och bullen växte och blev stor och började producera småbullar.
Som precis som den gamle hade gort upphävde sina födsloskrin.
En liten parvel i knät på sin farfars far
Varför ännu en blogg?
Jo men visst! Ibland blir man ju impad över hur vissa kan utnyttja kreativiten. Som med Linda, hon som gifte sig med Robin. Hade en supersnygg bloggsida förut, tyckte jag, men bytte ändå till en ny design.
Sedan måste man väl ändå tillstå att det primära inte är utseendet utan innehållet.
Hur man bär sig åt för att gå utanför mallarna vet inte jag, men med lite tips kanske en gammel stöt kan testa att förändra,
Sedan måste man väl ändå tillstå att det primära inte är utseendet utan innehållet.
Hur man bär sig åt för att gå utanför mallarna vet inte jag, men med lite tips kanske en gammel stöt kan testa att förändra,
Man måste ju leka lite ...
Vet egentligen inte hur många bloggar jag har men även gammelt fôlk kan väl få leka lite.
